Jag seglade på "Fjåset" ikväll. Det blåste på ordentligt; självlänsen öppen såklart, zick-zackade swichande ner på första länsen. Kickade hem vid rundningen, tog hem på skotet och så: snäpp så gick masten av. Jag höll upp armarna instinktivt, eller rättare sagt en arm och den andra drog jag mig in i båten med. Fallande master trillar som tur är alltid bortåt, med vinden... Seglet pajade såklart. Och jag blev hembogserad av en motorbåt stor som en vaxholmsbåt och kort tamp, så det var en upplevelse som räcker fram till midsommar åtminstone.
Lilla Blå kommer aldrig bli som förut, hon känner sig lite stukad i vingen. Jag ska se vad Atlantica säger imorgon. Hasse, Kapar'n har redan lånat ut en ny masttopp. Jag har faktiskt ett standardsegel till i garderoben så nog ska Lilla Blå få komma ut och luftas snart igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Om det ändå kunde ljuda lite ljuv musik när rören brista. Apropå otur: Olle ramlar cykel bryter nyckelben, Dumdristan slår huvud gulåblå masten går av och kapaar´n låter son övningsköra ner i garage där bromspedal förväxlas med gas-TJOFF rätt in i pelare-bil på verkstad, kanske aldrig kommer hem någemer. Och nästa veckas årliga biltur till Hargebaden sjönk rätt ner i Vättern! Så kan det gå när inte haspen e på.
Gla missommar
Hasse
ajdå, Hasse... Det låter inte så bra det där med bilen!! Du borde ju ha en egen blog -- du skriver jätteunderhållande. =)
Skicka en kommentar