vårstädning på MKS

Vi hade en "fixa-båten-dag" nere på klubben. Sofie monterade power-pack, Anna och Anna testade hur plastic padding fungerar (det torkar låååångsamt!!), Eva hämtade för många masttoppar och Annica fixade lunch till några hårt arbetande tjejer. Kul. Och det planerades Gran-Canaria återträff. (jag får inte vara med ;) Dom verkar ha haft det helt underbart därnere. Jag är jätteavis.





Anna tvättar Lilla Blå.


Sofie och Eva tvättar undersidan av Sofies båt. "Hoppsan, oj, var min plugg uppe... Det kunde ha blivit dyrt!"



Hasse demonstrerar fint att vi har en djup hamn som man kan visst ligga upp-och-ner i. Inga problem, ingen masttopp i bottenslammet.

rent skepp

och då menar jag verkligen det. rent skepp. det handlar om en känsla.

vi lyfte ut precis allt i hela båten. sedan gick två ordinarie ner o letade fram ännu mer grejer som låg gömda både här och där. sedan skurade vi. valde för varje pinal om den skulle med ned igen. fyllde från stor flaska till liten. toapapper, borde räcka med tre rullar på 16 pers? tre dagar, potentiellt... lite äckligt om inte... 6 extra fick åka med...

två burkar 2000#gr pilsnerkorv i nödmat...22,5 liter vatten på vardera sidan styrbord å babord och så fyra dunkar till.

alla segel vikes om. någon segelsäck sys. en annan bytsut.

den officiella ericssonbloggen

http://Gotlandrunt2009ericsson1.blogspot.com

The official blog for Ericsson employees on Ericsson1. One picture of me steering (in hat and sunglasses) andalso one as fördäcksgast about to lift a pack of sails.

den officiella ericssonbloggen

http://Gotlandrunt2009ericsson1.blogspot.com

den officiella ericssonbloggen

http://Gotlandrunt2009ericsson1.blogspot.com

jag, reserven, är nu riktig Gotland Runt besättningsman

Ligger på nätet i slafen o skriver. Snarkningarna börjar spridas från trötta seglare samtidigt som andra pysslar med att komma iordning för natten. Någon båtfarare ropar på radion. Folk som festar lite i fjärran. Sandhamn innan Gotland Runt.

årets första kvällskör

Wow, vilken segling. 4,7 rigg, jag kom inte ens ned till starten. Efter två omtumlande vurpor på länsen insåg jag att krafterna började tryta och tog veckans bästa beslut; att ta mig in igen. Och vad jag fick kämpa i motvinden!


Kul var det iallafall, utpumpad och med munnen som ett gummiband runt hela huvudet la jag mig på bryggan för att titta på när tre underbara tjejer drog upp och servade min båt. =) Tack Annica, Anna och Åsa!! *ler fortfarande till minnet*

säsongsstart, JA!

Här är jag i skidlöpartagen. Jag kisar mot solen i mina seglarbrillor och längtar till tödagar. Idag, 21 April har snön smält, men det var minusgrader i natt. Kanske är det dags snart att packa upp Lilla Blå.

Som ni ser kan jag smajl:a igen. Tänderna sitter där dom ska och jag är snygg igen. ;) Jag har läkt, lite spak, men inte krökt!

hobie EM som tog ände med förskräckelse

Jag är precis hemkommen från Köpenhamn. I måndags seglade jag första rejset på Hobie Cat 16 EM. Det blåste styv kuling och stormbyar. När vi tog oss ut till racingområdet blev det mer och mer vågor och mer vind. Vågorna hade absolut ingen struktur utan bubblade överallt och från ingenstans. Vi hade vagnat ut och i stormbyarna vagnade jag som en besatt. Både på storen och på focken. B (skepparen, man är två på en hobie 16) skrek och jag gastade =) och det var svårt att höra varandra i den svåra blåsten. Rak som en pinne stod jag tills jag insåg att jag behövde ha fötterna mer än axelbrett isär för att parera i vågorna när jag stod i trapets. Vi var fyra som gick utåt på kryssen, resten av fältet gick in mot land, men till vår fördel -- vi rundade som, äh, nu minns jag inte. Det jag minns iallafall är inför rundning nummer två, så slår vi runt.

Jag befinner mig i vattnet. Jag känner att tänderna i fram inte sitter som de ska. Jag ropar "I'll be quiet so I don't spit out my teeth".

Nästa minnesbild viftar jag på hjälp till slut ser jag att en av räddningsbåtarna kommer emot oss.

Nästa minnesbild är att jag tittar på B, som är en meter från mig. Han har röda prickar i ansiktet, och över hela överkroppen. Jag tittar ner över mig själv och jag har en röd "hakklapp" av blod. Jag tittar på skroven och de är också röda när de ligger där upp och ner. Vi börjar räta upp båten.

Nästa minnesbild; räddningsbåten (gummi) kör på vår båt och en kille hoppar ur för att hjälpa B. Jag hamnar över gummirelingen med armarna, och killen som kör rusar fram och drar i mig.

Herrejävlar vad han kör fort i vågorna. Vi borrar ner oss i en våg. Tur att jag sitter på durken och pressar ena foten framåt mot kanten, annars hade jag varit luftburen. Jag känner med tungan i munnen, längs tänderna. Skit! Det är en stor glugg! Jag måste ha tappat en tand. Jag börjar leta. Men vattnet sköjer in i båten med vågorna och rinner ut därbak i stora runda hål. Där har nog min tand försvunnit.

I hamnen bygger de pir. Gubbarna som bygger svär åt min chafför som ropar tillbaka att han struntar i deras pir för det finns viktigare saker. Jag kikar upp över kanten med min röda haklapp och de slutar skrika på min räddare...

Hu vilken lättnad det är att få se mig själv i spegeln! Alla tänder kvar! Visserligen ser det ut som lilla villerkulla i käften, men det måste ju doktorn kunna fixa!

Något riktigt äckligt: Sitter i väntrummet med en PET-flaska i handen. Den är halvfull. Spottar i den med jämna mellanrum. När jag häller ut det röda innehållet i vasken flyter det långsamt, nästan som kräm. Yuck!

Ett ord som jag numera aldrig kommer glömma på danska, och som jag lärde mig idag är Kæbekirurgi. Och att de sex främre tänderna i underkäken heter 4.1, 4.2, 4.2, 3.1, 3.2, 3.3.

Slutet gott allting gott. Dom fick operera för att sätta dit tänderna igen, men alla tänder finns kvar. Nu har jag en plastskena som ska sitta som stöd tills benet har läkt. Jag kommer antagligen få tandställning senare för att få ordning i oredan för nu sitter tänderna lite si och så.

Och så det värsta, jag får inte tugga på fyra veckor. Det betyder soppa. ujuj uj.

telltales -- tala om sanningen nu

Här är mina gamla tell tales, inte så imponerande:


och här är mina nya:

Det blev ullgarn från mamma.

Men hur är det egentligen, grabbar? Nu får ni klicka på "kommentarer" här nedan och diskutera vilket matrial som är bäst; är det ull eller är det akryl. Jag kan ju bli förvirrad för mindre. Den ena säger; "det måste vara ull, annars klibbar det" den andra säger "det måste vara akryl, annars torkar de inte". Eller var det tvärtom...

spärrblock på villovägar

Jahapp, så var det dags igen. Strul!

Spärrblocket lossnade precis innan start, och eftersom bygeln som den satt med hade krökt sig (antagligen hade skruven åkt ur lite och sedan haft tryck på sig innan den trillade ur) så var det jättesvårt att sätta i. Hasse kastade sig in till undsättning. =) Han dök ner i min sittbrunn och låg på mage över våra två båtar medans vi drev och kan fixade med den där bygeln och pressade till den. Så fick han i den igen. Härligt! Tack för det!

Pust! Nu kör vi skrek någon. Alla hade fått vänta vid starten på denna extramanöver och vi fick en sen start som tyvärr blev himla dålig iallafall för mig. Jag hade liksom inte hunnit samla ihop mig (kan ju göra skillnad... =).

Intressant denna kväll var att det verkade som att det fanns lika många versioner på banan idag som det fanns deltagare. Det var tre eller fyra efter mig iallafall på sista benet, men i mål verkade tre ha gjort en DNF borta vid stenarna för att slippa köra sista gången bort mot MKS.

underbara Gräddö

Skärgårdssegling ute på segelkompisen Christers lantställe på Gräddö.

Vädret var perfekt, sol och vind! Det blåste lagom mycket så vi vågade oss på en lite längre tur, faktist ända ut till Fejan.



Det blev nyfångad abborre och färskpotatis på en restaurang som öppnade förra året. Jag minns inte namnet på den, men den ligger här, på Fejan.



Där träffade jag också en Engelsk Buldogg som var 1,5 år gammal, och jag som är lite skrajsen för gruffiga hundar fick hälsa på denna charmiga pudding.

mastbrott låter som ett skott

Jag seglade på "Fjåset" ikväll. Det blåste på ordentligt; självlänsen öppen såklart, zick-zackade swichande ner på första länsen. Kickade hem vid rundningen, tog hem på skotet och så: snäpp så gick masten av. Jag höll upp armarna instinktivt, eller rättare sagt en arm och den andra drog jag mig in i båten med. Fallande master trillar som tur är alltid bortåt, med vinden... Seglet pajade såklart. Och jag blev hembogserad av en motorbåt stor som en vaxholmsbåt och kort tamp, så det var en upplevelse som räcker fram till midsommar åtminstone.

Lilla Blå kommer aldrig bli som förut, hon känner sig lite stukad i vingen. Jag ska se vad Atlantica säger imorgon. Hasse, Kapar'n har redan lånat ut en ny masttopp. Jag har faktiskt ett standardsegel till i garderoben så nog ska Lilla Blå få komma ut och luftas snart igen.

avfärd hemåt efter en helg på Svartlöga

det är detta som jag längtar efter

...segling långt ut i skärgården. Vinden lyfter mig framåt. Vattnet sältar mina händer.

självlänsen är en delikat liten sak

... och som man måste vara lite försiktig med...

Min självläns lyckades jag sparka sönder när jag kastade mig runt på blåa sidan av Lilla Blå när hon ville bada lite. Det rekommenderar jag inte, för det är så trist att sitta med vatten runt fotknölarna resten av träningen.... =)

träningshelg på underbara Svartlöga

Här kommer snart lite bilder och lite historier om hur blåslagen man kan bli av lasersegling i skärgården. Så länge kan ni titta här.



Arrangerad bild? Vaddå? Jag?

nationaldagssegling II

Här kommer lite bilder och berättelsen om när jag kom på 16:e plats i Nationaldagsseglingen. Någon ropade "det är en tjejbåt där". Undrar vad det betyder...



Vi strandade som vanligt (nu är det ju tradition, tredje året i rad) på Reimersholme. Nu har jag glömt vem jag ska tacka, men smörgåsarna är helt UNDERBARA och bullarna är ännu bättre! Jättebra anordnat.



Man kan ju undra vad alla båtar gör uppe på land??

arbetsdag I

Så här jobbigt har vi det när vi har arbetsdag på MKS.

hängbänkssegling

På ett litet kick var denna hängbänk ihopsnickrad. Matrialet gick på lite mer än tvåhundra, för jag hade inte muttrar och skruvar och borrar som behövdes. Och så själva trädelarna, backen, och så rörisolering och liggunderlag. För att inte glömma hängremmen!! Som goa C kom förbi med för att göra bänken komplett! Lägg märke till att avstång mellan hängrem och båtkant är rätt avstånd, lasermässigt! Och bredden på "båtkanten" likaså.

Nu ska här hängas!! Och magen och benen bli starka!

dykcert i björkvik

Så var det gjort. Dykcertifikatet är taget. Och det var med torrdräkt och femgradigt vatten.

Något att tänka på:
* varmvatten att fylla våtdräktshandskarna med
* öva med våtdräktsluva även i bassäng. Inte så kul att komma på nere i ärtsoppan på sju meters djup och femgradigt vatten, att detta med att sätta på cyklopet igen inte är det lättaste.
* förvarna gärna att det kan kännas som om man ätit för mycket glass (ni vet, kallt i gommen... ) men i hela pannan!!

tjejseglingsavslutning

Vi hade tränat hela våren och hela hösten. Det firade vi med mastig thaimat från Årstas bästa thaiställe: Jip Joy på Borensvägen.

middag på bryggan i ålsten

Denna kväll, solsken och lagom västlig vind. J, L, C och jag seglade över till Ålsten och åt på Bryggan. Jag tog chevre toast och sedan fisksoppan. Jag kan dock rekommendera att ta kantarellsoppa och kantarelltoast, och sedan en crème brulée. Supergott!

Att det sedan blev till att paddla hem. Och lysa med ficklampan på seglet för att akta sig för Carl Philip, det behöver jag ju inte berätta, eller hur? =)

En supermysig kväll blev det iallafall!

fler lilla blå

Det finns tydligen fler lilla blå. =)

lättvindssegling i gräddö

Segling, det är livet. Jag njuter av fulla muggar under denna tur ut i skärgården.








För att tala om lärdomar så har jag ju förut pinkat på ett av två skrov på en katta, denna tur lärde jag mig pinka på akterdäck och ut över kanten. Ni kan ju tänka er själva vilken akrobatik, balansövning, och fokusering det innebar. För att inte tala om att lita på att det inte kommer någon vindpust...

drottningholmssegling (II)

Seglade till Drottningholm med K och C. Jag blev så himla rädd av nacksvingen så jag var helt skakis. Men iom seglingen idag börjar det gå bort. Vinden vred från västlig till nord, så vi hade kryss hela vägen fram till Slottet. Sedan på vägen tillbaka -- då slog jag runt tre gånger. Men jag har (nästan) fått grepp om när det händer. Det är i jipparna, på något sätt... Suck.

Hursomhelst så var det bra med hjälm!! Se här:





Seglade tillbaka med K, sedan åkte vi över till krogen i Ålsten och åt fiskgrytan. Supergod. Mange Olsson var förbi. =)

blåsbälgen

Ingen vind, men jag var ändå skräckslagen när jag skulle sätta mig i båten. C kollade hur det var, jag sa, mitt hjärta slår i 180, och jag andades som en blåsbälg. Så sköt han ut mig från bryggan. På't bara. Tänkte jag. Sedan var det absolut inget att vara rädd för, eftersom det blåste nada.

helskakis

Idag var jag helt skakis. Första seglingen efter nacksvingen. Slog runt ett antal gånger på undanvinden, på väg till Ålsten. O, K, och A seglade in och la till. Jag var helt bölig och stannade ute tills jag lugnat mig lite. Sedan tog jag också en lättöl i baren i solnedgången. Mysigt.

drottningholmsmidsommar

Idag seglade jag ända till Drottningholm och satt och hade picknick mittöver vattnet från Drottningholm. Vilken utsikt! Seglade sedan hem i byarna igen. Det var perfekt att låna en 2-krona och ha med packning, och segla två personer. Riktigt mysigt var det också!

blodspott och nackröntgen

Idag (igår) skulle jag segla på klubbens onsdagssegling... Det blåste ganska bra i byarna. Vi hade inte ens börjat så sa det fjong och jag fick bommen i nacken vid en jipp (hur nu det gick till...). Jag ligger genast i vattnet och plaskar, klättrar strax upp och ställer mig på centerbordet med hjälp av sittbrunnen som trappsteg. Känner dock mig riktigt yrslig och sätter mig gränsle för att samla mig en stund. Någon seglar förbi mig och kollar läget -- var det dagens hare, om jag inte missminner mig. Jag välter upp båten och ligger med slacka segel ett tag.

Då känner jag hur det kommer blod i munnen. Jag ulkar och spottar och fräser. Konstigt, jag spottar blod, men jag bet mig inte, och jag slog mig ju i nacken...

Vinglar in till klubben för att dra upp Lilla Blå. Packar undan och ringer sjukvårdsupplysningen. Åk genast in, manar de. Nacken värker och jag känner mig lite omtumlad, så jag ska nog inte köra. Jag ber C komma och hämta.

Så sov jag på en mysig pappersklädd brits i fyra timmar, ömsom hämtad till rönten och väckt för att prata med sköterska och läkare. Dom ville försäkra sig om att ingen kota fått någon fraktur eller spricka...

Efter fyra timmar blev jag tillslut av med den fina nackkragen (som för övrigt var ooootroligt obekväm), och hemskickad med en näve Citodon. En omskakande kväll, men också ganska mysig. (Öh?)

i mitt hobie cat liv

Så seglade jag bland annat Hobie Cat 16. Och en gång för tre år sedan så gick det så här...

ser ni stilen?

Det här måste vara snyggaste bilden hitintills på mig. =) Guu vad kaxig jag ser ut!

liten plugg är guld värd

Lärde mig idag att den där lilla gummipluggen OCH spiken måste tryckas till för att självlänsen ska gå upp ordentligt i skrovet igen. Annars sticker den fortfarande ut på undersidan. Kunde blivit dyyyyyrt. Den där lilla grejen kostar uppåt 500 kr att ersätta...

nationaldagssegling

ingen vind, ingen vind,
men jag kom inte sist!

På första rejset, mot Reimersholme, kommer en Waxholmsbåt som vi i mälaren kallar Mälarbåt. Den skulle in vid en brygga så det var bara att slå bakom honom. Men så valde jag att slå igen i hans kölvatten när han stod emot bryggan och tryckte, FJONG sa det och jag vann säkert tio båtlängder på det. Sedan var jag pigg och glad ett tag så då seglade jag om två killar från Djurgårdsklubben. I lä. Jag låg lungt på mitt däck och tittade på molnen under tiden som M och ? kämpade med irritationen när jag passerade förbi. Fick jag höra sedan vid Congnac:en och smörregåsen på Reimers.

Lärdom; hellre slappa än att illa segla.

När jag skulle gå i mål på andra rejset så seglade jag ganska parallellt med P. Han låg lite efter (1,5 meter) och 50 meter innan mål började han gunga båten lite så där finurligt. Han gick om mig 15-20 meter innan mål.
Jag frågade:
- "får man verkligen göra så där?"
- "det är bara vågor!", svarade han mycket skyldigast. =)
Så kom en vindpust och eftersom jag låg i lovart så gick jag om honom och passerade mållinjen före. Dagens jubel.

Lärdom; hellre skratta sent än aldrig. Eller hette det "skrattar först som skrattar sist"? =)

hög koncentration!